Det är väldigt mysigt att jobba på dagis. I går till exempel sjöng jag för en gråtande flicka så att hon lugnade ner sig och sedan somnade i min famn. På dagiset finns även många syskonpar som ibland skiljs åt av trästaket. Men ingenting kan stoppa syskonkärlek.
På fredagar hälsar alla överallt en fin helg till varandra. Turen jag har är att mitt namn och helg på isländska är samma ord vilket resulterar i en enorm ego-boost varje fredag då jag hör folk gå runt och prisa mig vart jag än går. Förra helgen, dagen efter Hekla-färden, träffades vi några utlänningar och tog en liten fika.
Efteråt tog vi en liten promenad/cykeltur ner till hamnen.
Det här är Andreas, min nyinflyttade lägenhetskamrat. Han är tysk, men väldigt trevlig!
I lördags vandrade jag och några fler upp på Hekla. Wikipedia säger bland annat det här om Hekla: "Hekla är en 1 491 meter hög vulkan på södra Island, 110 kilometer öster om Reykjavik och en av Islands mest aktiva. Det senaste utbrottet skedde år 2000." På bussresan dit fick vi skriva på ett avtal som sade att företaget vi färdades med inte hade något ansvar för vår säkerhet, men de lovade oss att de skulle förvarna så tidigt som möjligt om vulkanen började puttra. Det här är jag innan vandringen börjat.
Tyvärr var det en molnig dag så det gick inte att ta några bilder av utsikten från toppen av Hekla, men det här utsikten några hundra meter upp.
Hekla består av lava, snö och is.
Och efter mycket kämpande tog vi oss upp på toppen.
Men det på vägen ner som det blev riktigt svårt. Vi gick över ett isfält. Eller snarare kravlade oss över.
Alla var lättade efter att ha klarat det svåraste.
Efter 7h och 16 kilometer vandring blev det buss hem till Reykjavík.
Vi några stycken som har startat något slags band som vi funderar på att kalla Eldhúsbandið. Här är en bild från vårt första bandmöte. (Denna bild är tagen av Ruth Jónsdóttir)
Saxofonisten i bandet heter Björn och kallas Bjössi Sax. Jag träffade honom i en bubbelpool. Härlig människa. Här är några bilder från en av hans spelningar då han spelade med en gitarrist i ett tvåmannaband.
Vad gör jag på Island? Bland annat leker jag med pärlor.
Min bror köpte en bar. Så jag har börjat jobba där vissa kvällar också.
Förra helgen var jag på Harpan, Reykjavíks konserthus, och lyssnade på The Real Group.
I går såg jag på FB att Kristian Gidlund hade gått bort. Jag visste inte vem det var. Så jag lyssnade på hans sommarprat och blev berörd. Här är en länk till det: http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4610283
I går natt drömde jag en märklig dröm. Jag vet att andras drömmar oftast är ointressanta, men det här är ju inte någon annans dröm, utan faktiskt min dröm och min blogg, så jag skriver om det ändå. Jag drömde att jag spelade i Los Angeles Lakers. Lakers är ett basketlag i NBA som jag följer och har följt stenhårt de senaste åren, sett alla matcher och så. Jag var bästa buddy med stjärnan Kobe Bryant och vi spelade i någon riktigt viktig match. Jag kramade om honom och vi såg in i varandras ögon med kärlek. Vi pratade om att laget hade förändrats mycket under åren men att det var jag och han som var kvar. Vi var kärnan, stommen och ryggraden i laget. Jag sa till honom att jag saknade vissa av spelarna som varit med för ett par år sedan när vi vann över Celtics i NBA-finalen. Jag saknade Vujacic och Farmar bland annat. Hann höll med och vi kramade om varandra än en gång. Varför jag kommer ihåg den här drömmen är för att jag vaknade mitt i den. Jag vaknade då jag spelade i en match och skulle slänga mig efter bollen. När jag slängde mig efter bollen hade jag med mig en stolthet för laget och en kärlek och respekt för Kobe Bryant. Men eftersom drömmar för mig känns väldigt verkliga trodde min kropp på att jag verkligen slängde mig efter bollen så jag slängde mig i sömnen och landade på byrån och vaknade.
Jag jobbar på ett fritids i en lågstadieskola. Bredvid skolan finns ett gymnasium. Jag fick för mig att gymnasiet kändes väldigt amerikanskt när jag observerade det från distans. Det har att göra med att i princip alla elever kör bil till skolan!
På Island är åldersgränsen för körkort 16 år, precis som i många amerikanska stater. Man känner väl igen det från alla sådana high-school-filmer man sett genom åren. Men jag förstår inte hur alla kan ha tillgång till var sin bil? Många kommer med sådana gigantiska jeepar, har i gång extremt hög (cool) musik, kör in på parkeringen som galningar, kliver ur och ser sjukt sköna ut och sen går de och sätter sig för att räkna i matteboken. Det känns märkligt, ovant och lustigt på något vis.
I kontrast till de coola kidsen känner mig töntig när jag tar min Strætó (buss) till jobbet. Men jag har ju inte ens körkort. Min trettonåriga brorson har börjat övningsköra. Han lär säkert ta körkort före mig. Men what the heck! Jag är miljövänlig! Det är i alla fall inte islänningarna med alla sina gymnasiejeepar.
Jag har alltså flyttat till Island. I dag är min fjärde dag här, och jag har redan börjat trivas. De senaste dagarna har jag umgåtts mycket med mina halvbröder och deras barn. I går var även min första arbetsdag på ett fritids en bit utanför Reykjavík. Jag var lite nervös innan på grund av att jag inte kan så bra isländska, men allt gick över förväntan. Mina kollegor verkar trevliga och barnen snälla.
Jag bor i en jättefin lägenhet i centrala Reykjavík med utsikt över hamnen. De här fotona är tagna inifrån lägenheten och visar utsikten jag har.
Det är inte många lägenheter som har två våningar. Men den jag bor i har det!
Jag har även sådan tur att jag har ett piano. Som dock behöver stämmas.
Jag med kamera.
Gatan nedanför och gatan ovanför lägenheten.
Jag tar buss till jobbet. Bussen går i från rådhuset, som jag tycker är en ganska häftig byggnad.
Nu har jag piffat lite mer med designen på bloggen. Jag har flyttat upp sidomenyn under headern och gjort en liten dropdown-meny längst upp till höger. Det är kul att få den där pysselkänslan, tycker jag. Men lite jobbigt att man aldrig blir nöjd och hela tiden vill göra om på nytt.
I går sjöng jag med VGMK (Västgöta Nations Manskör) antagligen sista gången på väldigt länge. De är riktigt fina killar. I början av sommaren var vi i Krakow och tävlade i en körtävling. Vi vann förstapris. Nedan finns en inspelning av oss från en kyrka i Krakow. Vi sjunger "Sverige", av Wilhelm Stenhammar. Bilderna är tagna av Thomas (Traktorn) Läräng på Ljusterö i Stockholms skärgård, nu vid midsommar.
Jag tänkte tipsa om AdBlock. Det är en funktion som gör att man slipper se all reklam som finns på internet. Du slipper även reklamen som visas när du kollar på TV4Play eller Kanal5play eller liknande där du annars tvingas genomlida flera minuter av propaganda innan programmen du vill se startar.
Gratis är det och du behöver inte göra någonting mer igen efter att du installerat.
Seinfeldfest i fredags. Jag köpte en fake-kubansk cigarr. Mer utklädnad än så blev det inte. Här är dock vinnaren av bästa utklädnad. No soup for you! Johanna och Traktorn flyttar till Oslo. Jag och Ludde leker kära. Passion! I lördags firades Viktor med Burgare och Rysk Champagne.
För några veckor sedan kom jag att tänka på en sak. Det handlade om riktning.
Fyra vanliga riktningar är vänster, fram, höger och bak. De är ofta inte helt självklara eftersom de alla beror på var i från man utgår. Det hållet som är vänster i ett läge är höger i ett annat. Samma gäller fram och bak. Därför är det många också som har svårt för det här med riktning. Min mamma, men också flera av mina vänner, har i bland svårt att skilja på höger och vänster.
Dock är det inte lika vanligt att ha svårt att skilja på fram och bak, märkligt nog. De är ju riktningar lika mycket som höger och vänster. Men på något vis klarar vi av det enklare.
Tänk ändå vad intressant det skulle vara med någon som har svårt för fram och bak, till exempel vid väganvisningar: “"När du kommer fram till korsningen kör du rakt bakåt i tio minuter, och sen är du framme”".
I går såg jag Prince spela. I stället för hans vanliga funky-stil körde han Rock and Roll hela kvällen. Det var verkligen sjukt bra. Musikalitet och energi till max.
I helgen står jag och säljer popcorn och remmar på festivalen Music&Arts. Ett väldigt roligt jobb faktiskt. Alla blir så glada på festival. Kanske speciellt i stunden de köper godis och popcorn.
Här är dock vinnaren av bästa utklädnad. No soup for you! 
Johanna och Traktorn flyttar till Oslo. 
Jag och Ludde leker kära. Passion! 
I lördags firades Viktor med Burgare och Rysk Champagne.
